Röst- och tal hos transpersoner

Söderlogopederna samarbetar med Mottagning Logopedi på Karolinska Sjukhuset och det finns möjlighet att få genomgå sin röstträning hos logoped här på Söderlogopederna. Logoped Adam Hillgren har vidareutbildats på området. Logoped Adam Hillgren kan också hjälpa till med sångröstbesvär. 

För mer info kontakta logoped Adam Hillgren på 076-136 34 61. V.g. lämna ett meddelande så blir du uppringd.

Barn med tal- och språksvårigheter

I fyraårsåldern har det mesta av de språkliga färdigheterna, det vill säga tal, språk och kommunikation, fallit på plats. En del barn får dock svårigheter med att tillägna sig tal och språk. Svårigheterna kan se ut på många olika sätt och visa sig i olika åldrar, en del kommer inte igång med att prata, en del har svårt att utveckla ordförråd och grammatik, andra har svårt med uttalet eller att förstå talat språk. Oftast kan man inte förklara varför ett barn är tal/språkförsenat, men det är känt att ärftliga faktorer spelar in.

Hos en logoped kan barnet få sina svårigheter utredda och behandlade. Behandlingen kan innebära träning hos logoped, övningsmaterial att göra hemma, eller för barn med stora svårigheter plats på en språkförskola.

Du som undrar om ditt barn har en tal- och/eller språkstörning med behandlingsbehov och vill ha en logopedisk bedömning kan vända dig till oss. Du får kontakt med oss i första hand genom att kontakta BVC-sköterska, skolsköterska eller läkare för remiss. När en remiss är skriven skickas den till oss och ditt barn ställs i kö. Vi kontaktar dig när ditt barn har fått plats och du får en kallelse för bedömning.

Vid första besöket bedöms ditt barns behandlingsbehov och logopeden överenskommer med dig om eventuell behandling och dess omfattning. Denna består oftast av strukturerad tal- och språkträning via lek och spel på mottagningen men viss behandling kan också ske genom samarbete med personal på förskola/skola. Behandlingstiden kan variera från något enstaka besök till flerårig kontakt. Besöken är avgiftsfria fram tills att barnet fyller 18 år.

Läs- och skrivsvårigheter

Både barn/ungdomar och vuxna kan ha läs- och skrivsvårigheter, dyslexi. Dyslexi är ofta ärftligt. Att läsa och skriva är i högsta grad språkliga förmågor.

Logopeden har genom sina kunskaper om språket och om de färdigheter som anses vara en förutsättning för en normal läs- och skrivutveckling, möjlighet att särskilja olika typer av läs- och skrivsvårigheter och diagnostisera dessa. Detta kan även ske i samarbete med psykolog och specialpedagog. Logopeden kan också vid behov förskriva specifika läs- och skrivhjälpmedel.

Hos oss finns lång erfarenhet gällande utredning av dyslexi/läs- och skrivsvårigheter. Utredningarna varierar i omfattning beroende på hur de är tänkta att användas. Remiss för utredning fås av läkare, skolsköterska eller studenthälsan. När remissen kommer till oss ställs du/ditt barn i kö. Vi kallar per telefon eller brev. Testningen tar oftast mellan 2 till 6 timmar vid ett eller flera tillfällen. Därefter analyseras och sammanställs resultaten i ett utlåtande/intyg och eventuell diagnos sätts. I samband med utredningen erbjuds alltid ett återbesök för genomgång av utlåtandet. När det gäller skolbarn är det brukligt att ha ett möte med skolan tillsammans med föräldrarna.

Sväljsvårigheter och sväljrädsla

Vid ät- och sväljsvårigheter, som också kallas dysfagi, är det svårt att tugga eller att ha kontroll över mat och dryck när vi äter. Detta kan både störa din måltidsro och leda till felsväljning där det du svalt riskerar att hamna i luftvägarna. Detta kan upplevas som mycket obehagligt och innebär en ökad risk för lunginflammation.

Dysfagi kan orsakas av neurologisk skada, sjukdom och/eller strukturella missbildningar i mun, svalg och strupe. Både barn som vuxna kan drabbas och försämrad ät- och sväljförmåga är också en del av normalt åldrande. Vanliga sjukdomar och tillstånd som ger dysfagi är stroke, Parkinsons sjukdom, MS, ALS, demens och mun- och svalgcancer. Sväljrädsla är en beskrivning av sväljsvårigheter där man inte kan finna fysiologiska orsaker till sväljningssvårigheterna men har utvecklat en rädsla för att dricka och/eller äta.

För att vi ska kunna ge dig bästa möjliga vård och behandling är det viktigt att noggrant utreda vad som orsakar svårigheterna. Du kommer hit på remiss från sjuksköterska, läkare eller annan logoped och vi kan utföra bedömning och behandling både på mottagningen eller hemma hos dig.

Utredningen består av en bedömning av mun och svalg samt ett sväljtest och/eller en måltidsobservation. Vi har även möjlighet att skicka remiss till annan instans vid behov av instrumentell bedömning så som fiberoptisk undersökning och/eller sväljröntgen.

All behandling och rådgivning skräddarsys efter dina specifika behov med målsättning om att du ska kunna hantera dina sväljningssvårigheter på allra bästa sätt. Vid behov, önskemål och möjlighet erbjuder vi också träning av sväljförmågan. Exempel på sådan sväljträning kan vara träning med munskärm, Expiratory Muscle Strength Training (EMST), Lee Silverman Voice Treatment (LSVT), Shaker exercise samt sväljtekniker så som Mendehlsons manöver m.m.

Afasi

Får man en stroke eller annan skada i hjärnan finns en stor risk att hjärnans språkfunktioner skadas.

Afasi är en språkskada som kan påverka samtliga språkförmågor: att tala, förstå tal, läsa och skriva men i olika grad beroende på var hjärnan skadats och hur utbredd skadan är.

Eftersom afasi kan påverka olika språkliga funktioner anpassas behandlingen utifrån varje persons svårigheter. Ibland krävs alternativ kommunikation och vi skriver då ut talhjälpmedel efter behov. Det är en fördel om man kan träna själv varför vi gör självträningsmaterial för hemträning. Vi använder även datorprogram anpassade för personer med afasi.

Behandlingen kan variera från en till flera gånger per vecka men även glesare behandling förekommer. Behandlingen är oftast individuell. Goda kontakter finns med Afasiföreningen i Stockholm och Vuxenskolans afasicirklar.

Även anhöriga kan ha behov av att tala med någon som har erfarenhet av de problem som kan uppstå i samband med stroke eller annan hjärnskada som orsakar språkproblem. Logopeden informerar anhöriga och personal samt visar dem hur de på bästa sätt kan kommunicera med den drabbade personen.

Du kommer hit på remiss från läkare, logoped eller sjuksköterska på ditt vård- och omsorgsboende. 

Mun- och halscancer

Tumörbildning i mun, svalg och strupe kan leda till nedsatt funktion av röst- tal- och sväljfunktion. Denna typ av cancer behandlas ofta med strålning som kan ge kvarstående och besvärande problem så som muntorrhet, heshet, tal- och sväljsvårigheter. Även operation i samma område kan ge liknande besvär.

När du kommer till oss börjar vi med en noggrann kartläggning av såväl svårigheter som behov. Vår målsättning är att att hitta en så pass bra lösning som möjligt och all behandling skräddarsys efter den enskilda individen.

Du kommer till oss på remiss från läkare eller annan logoped och besöken genomförs där det passar dig. Vid behov kan vi förskriva kommunikationshjälpmedel och vi har lång erfarenhet av såväl enkla som komplexa lösningar.

Dysartri

Dysartri är en talstörning till följd av nedsatt eller påverkad muskelfunktion i talmuskulaturen.

Dysartri är en motorisk störning och påverkar inte förståelsen för språket. Personer med dysartri kan ha en påverkan på andning, röst och artikulationsförmåga på grund av svaghet, bristande samordning eller spänningar i musklerna. Detta gör att talet blir mer eller mindre otydligt vilket stör kommunikationen.

Orsaken kan vara stroke eller annan hjärnskada som medför talproblem. Dysartri kan även orsakas av sjukdomar i nervsystemet som CP, MS, ALS eller Parkinsons sjukdom. Du kommer hit på remiss från läkare, logoped eller sjuksköterska på ditt vård- och omsorgsboende. Det kan t.ex. vara husläkaren, neurologen, eller den läkare som du har kontakt med på rehabiliteringskliniken på sjukhuset.

Logopeden bedömer typ av grad av dysartri och hjälper personen att använda talresurserna så effektivt som möjligt och man kan behöva träna både artikulationen,
andningen och rösten. Här hos oss är vi även certifierade för att arbeta med LSVT (Lee Silverman Voice Therapy), en speciellt anpassad talträning för personer med Parkinsons sjukdom. Vi har även vidareutbildat oss i träningsapparaturen EMST (Expiratory Muscle Strength Trainer).

Behandlingen sker en till flera gånger i veckan och anpassas efter behov och målsättning. Vid behov skriver vi ut talhjälpmedel. Vi kan träffa dig på mottagningen
eller i hemmet.

Ansträngningsutlösta andningssvårigheter

Ansträngningsutlösta andningssvårigheter kallas även EILO-Exercise Induced Laryngeal Obstruction, ibland även VCD – Vocal Cord Dysfunction eller Paradoxal stämbandsrörlighet.

EILO är en av flera orsaker till att ungdomar kan uppleva andnöd under träning. När man tränar ökar behovet av syre och andningsfrekvensen ökar. Vid varje andetag öppnas stämbanden och släpper in luft i luftstrupe och lungor. EILO betyder att det uppstår en förträngning i struphuvudet (där stämbanden sitter) i samband med ansträngningen. Stämbanden går ihop istället för isär och de mjuka slemhinneveck som sitter ovanför stämbanden faller in mot mitten vid inandning och stör luftflödet. Detta ger andnöd och ibland väsande inandning, så kallade stridor.

Diagnos
Många som har andningsproblem vid ansträngning kan ha ansträngningsastma. Astma kan ofta avhjälpas med bronkvidgande läkemedel och/eller kortikosteroider (astmasprejer). Om dessa inte har någon effekt kan man misstänka EILO. Diagnosen ställs ofta genom att patienten berättar om sina symtom för läkaren, men för att vara säker på EILO-diagnos kan man göra ett ansträngningstest, så kallat CLE-test, hos foniater. Om läkaren bedömer att patienten har EILO skickas ofta remiss till logoped.

Behandling
Behandlingen består av fyra steg:
– Samtal kring andningsbesvären; när och hur de förekommer, vilka reaktioner de ger mm
– Genomgång av andningsfunktionen
– Träning i att kombinera buk- och bröstkorgsmuskulaturen i andningen samt avspänningsövningar
– Införande av andningstekniken i vardagssituationer framförallt vid fysisk aktivitet.